Arkitektrollen i Sverige
– ett historiskt arv och ett framtida ansvar

Arkitektens roll i Sverige ser inte riktigt ut som i större delar av världen, vad beror det på? I en tid präglad av klimatutmaningar, urbanisering och nya sätt att leva behöver arkitekter ta ett större ansvar i samhällsbyggandet, inte bara som formgivare utan som aktiva aktörer i utvecklingen av framtidens livsmiljöer.
Rollen har formats av historiska sammanhang, lagstiftning och förändrade strukturer i byggsektorn, och dessa ramar påverkar fortfarande hur vi arbetar idag och hur vi kan arbeta i framtiden. Därför bjuder vi in till en nätverksträff och ett samtal om arkitektens roll i dåtid, nutid och framtid. Under kvällen möts arkitekter med olika perspektiv för att diskutera hur professionen har utvecklats, vilket ansvar arkitekter har idag och hur rollen behöver förändras framåt.

Tillsammans utforskar vi frågorna:
🔹Vilket ansvar ska arkitekten ta i framtidens samhällsbyggande?
🔹Vilken roll vill vi att arkitekten ska ha i Sverige framöver? Och hur ser det ut i andra länder?
🔹Vilka förändringar behöver vi aktivt driva i rollen?

Panel
🔸Annica Carlsson, Arkitekt, VD, Equator
🔸Camilla Schlyter, Arkitekt, Doktorand, RISE, Gezelius Arkitektkontor AB
🔸Nima Karimzadeh, Landskapsarkitekt LAR/MSA, Sweco Architects
🔸Olof Philipson, Ordförande Arkus, Arkitekt SAR/MSA, Partner, VD, Utvecklingschef, Gatun Arkitekter
🔸Walter Unterrainer, konstnärlig professor, Byggnadsdesign, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers tekniska högskola


Datum
2026-08-25

Tid
kl. 17.00-19.00

Plats
Sveriges Arkitekter
Storgatan 41, 114 55 Stockholm

Språk
Engelska

En summering av samtalet

Tack för en inspirerande och engagerande nätverksträff!

Under nätverksträffen ”Arkitektrollen i Sverige – ett historiskt arv och ett framtida ansvar” samlades vi hos Sveriges Arkitekter för ett öppet samtal om arkitektens roll i dåtid, nutid och framtid.

Utgångspunkten för kvällen var en fråga som både är enkel och komplex: Vilken roll vill vi att arkitekten ska ha i framtidens samhällsbyggande?

Arkitektrollen i Sverige skiljer sig på flera sätt från hur professionen ser ut i andra delar av världen. Rollen har formats av historiska sammanhang, lagstiftning, upphandlingsformer och förändrade strukturer inom bygg- och fastighetssektorn. Samtidigt står samhället inför stora förändringar kopplade till klimat, urbanisering, ekonomi, demografi, digitalisering och AI. Det ställer nya krav på både arkitekturen och arkitektens roll.

Under kvällen diskuterade vi därför inte bara vad arkitekten gör idag, utan framför allt vad arkitekten skulle kunna och borde göra framöver.

En profession i förändring

En central del av samtalet handlade om arkitektens inflytande i samhällsbyggnadsprocessen. Hur har rollen förändrats över tid? Varför kommer arkitekten i vissa processer in sent och med ett begränsat mandat? Och vad krävs för att arkitekten återigen ska kunna ta ett större ansvar för helheten?

Samtidigt förändras själva arkitektbranschen. Arkitektföretag konsolideras och det klassiska ägarledda arkitektkontoret konkurrerar idag med större organisationer och bolag med externa ägare. Det påverkar både affärsmodeller, arbetsprocesser och förutsättningarna för arkitektens arbete.

Men utvecklingen behöver inte innebära att alla måste följa samma väg.

Tvärtom kan dagens utmaningar skapa ett tillfälle att ompröva etablerade strukturer och föreställningar. Det finns möjlighet att utveckla nya affärsmodeller, bredda och fördjupa arkitektens kompetens, hitta nya samarbeten och ta större ansvar genom hela processen.

Upphandling, prispress och kvalitet

En återkommande fråga under samtalet var hur dagens upphandlingsformer påverkar arkitekturen och professionens möjligheter att skapa kvalitet.

Prispress inom framför allt offentlig upphandling kan göra det svårt att ge tillräckligt utrymme för analys, dialog, kreativitet och långsiktigt kvalitetsarbete. Även standardavtal, försäkringar och ansvarsfördelning kan påverka hur mycket utrymme arkitekten får att driva och utveckla den kreativa processen.

Det väcker större frågor: Hur upphandlar vi egentligen arkitektonisk kvalitet? Hur skapar vi processer där kompetens, erfarenhet, innovation och långsiktigt värde får väga tyngre? Och behöver arkitekter själva bli bättre på att formulera och visa värdet av sin kompetens?

Klimatansvar, etik och ledarskap

Walter Unterrainer, konstnärlig professor i byggnadsdesign vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers tekniska högskola, bidrog med ett internationellt perspektiv på professionens utveckling och ställde en viktig och provocerande fråga:

Håller vi på att låta arkitektyrket avskaffas?

Frågan blev en utgångspunkt för diskussioner om arkitektens minskade inflytande, klimatansvar, offentlig upphandling, arkitekttävlingar, utbildning och AI.

I en tid när allt fler delar av projekterings- och designprocessen kan automatiseras blir frågan om arkitektens unika kompetens ännu viktigare.

Arkitektens framtida värde ligger kanske inte enbart i förmågan att producera ritningar eller formge byggnader, utan också i förmågan att formulera visioner, göra komplexa och etiska avvägningar, förstå sammanhang, leda processer, föra dialog och involvera människor. Det handlar om att kunna se helheten och ta ansvar för de långsiktiga konsekvenserna av de miljöer vi skapar.

Det är kvaliteter som blir allt viktigare i ett komplext samhällsbyggande och som inte enkelt kan ersättas av AI.

Det finns inte bara en arkitektroll

En annan viktig insikt från kvällen var att vi kanske behöver släppa föreställningen om att det finns en tydligt definierad arkitektroll.

Framtidens arkitekt kan arbeta på många olika sätt och ta olika positioner i samhällsbyggandet. Det kan handla om att vara formgivare, rådgivare, processledare, strateg, forskare, entreprenör eller en kombination av flera roller.

Det finns en möjlighet att individualisera rollen, utveckla sin kompetens och tillsammans med brukare, beställare och andra professioner hitta nya processer för att skapa mer hållbara, inkluderande och vackra livsmiljöer.

Det kräver samtidigt mod att ifrågasätta invanda strukturer.

Vi behöver våga titta på andra branscher, andra länder och andra sätt att organisera arbete. Vi behöver lära av historien men också blicka framåt. Framför allt behöver vi fortsätta diskutera vilken kompetens och vilket ansvar som krävs för att arkitekten ska vara en relevant och drivande aktör i framtidens samhällsbyggande.

Samtalet fortsätter

Kvällens ambition var att inte skapa ett traditionellt panelsamtal där några få personer talar och resten lyssnar. Vi ville skapa ett rum där panelen och deltagarna tillsammans kunde utforska frågorna.

Det blev också tydligt att det inte finns några enkla svar.

Hur stärker vi arkitektens mandat? Behövs nya affärsmodeller? Hur förändrar vi upphandlingarna? Hur kan arkitekter ta större ansvar för klimat och social hållbarhet? Vilken betydelse får AI? Behöver utbildningen förändras? Och vad kan vi lära oss av arkitektrollen i andra länder?

Det är frågor som behöver fortsätta diskuteras, prövas och utvecklas.

Ett stort tack till Annica Carlsson, Camilla Schlyter, Nima Karimzadeh, Olof Philipson och Walter Unterrainer för era perspektiv och reflektioner.

Och framför allt: tack till alla er som deltog, ställde frågor, utmanade perspektiv och delade med er av era egna erfarenheter. Det är genom den typen av öppna samtal som vi tillsammans kan utveckla både professionen och förutsättningarna för en bättre byggd miljö.

Vi på Arkus stiftelse och förening vill fortsätta skapa utrymme för kunskapsutbyte, reflektion och samtal om arkitekturens och arkitektens roll i samhällsutvecklingen.