Sveriges Bygguniversitet är ett nyligen startat samarbete mellan de fyra högskolorna Chalmers, KTH i Stockholm, Lunds tekniska högskola och Luleå tekniska universitet. Inför starten satte vi, en forskargrupp inom temaområdet “Byggprocess och förvaltning“, oss ned för att formulera vår bild av den svenska byggsektorn. Resultatet finns presenterat i en rapport med samma titel som denna Månadens tanke. Rapporten finns att ladda ned i sin helhet längre ned på sidan. Texten som följer är inledningen till rapporten.
Fyra universitet kraftsamlar inom byggteknisk forskning och utbildning. Tanken är att en väl förankrad verksamhet hos byggsektorn och finansiärerna ska säkerställa relevans, utveckling och internationell konkurrenskraft.
Inom Sveriges Bygguniversitet finns temaområdet "Byggprocess och förvaltning" som omfattar frågor om management, ekonomi och juridik. Forskargrupperna inom detta temaområde hör i flera fall hemma inom institutioner som inte enbart arbetar med bygginriktad forskning.
Syftet med denna rapport är att ge den akademiska världens bild av den svenska byggsektorn, inte genom statistik och hårddata utan genom mer personliga bedömningar av läget från en rad ledande forskare vid de fyra högskolor som är dominerande inom byggforskningen. Tanken har också varit att försöka få fram en helhetsbild genom att deltagarna inte bara skriver ett eget inlägg utan också ger synpunkter på alla andra inlägg. Utifrån uppsatserna har enkätfrågor sammanställts som sedan skickats ut till de deltagande forskarna.
Byggsektorn är stor, den sysselsätter många och den berör alla. År 2007 uppgick bygginvesteringarna till 246 miljarder kronor (SCB 2009) innan det återigen blev dags för en lågkonjunktur, som dock blev mycket kortvarig. Det är helt naturligt att en så stor bransch med direkt koppling till många människors vardag tilldrar sig både allmänhetens och politikernas intresse. En konsekvens av detta är att byggsektorns tillkortakommanden och förtjänster debatteras livligt.
I början av 1950-talet publicerades en omfattande utredning om varför det var så dyrt att bygga bostäder, och liknande debatter går att hitta ännu tidigare (I Lind, 2006, finns en översikt av utredningar om problem i bostadsbyggandet från 1950 till 2006). Det har under hela perioden efter andra världskriget varit en kontinuerlig ström av utredningar om bostadsbyggande och annat byggande med fokus på dålig konkurrens, dålig produktivitetsutveckling, höga kostnader och låg kvalitet. I början av 2000-talet kom det mycket uppmärksammande betänkandet "Skärpning Gubbar!", som kartlade byggfel, skumraskaffärer och kostnadsutveckling och som även gav en lång lista med förslag. Rådet för Byggkvalitet, BQR bildades 2001 på initiativ av regeringen med ambitionen att skapa arenor för samverkan och för ökat engagemang för kvalitetsfrågor i syfte att påverka sektorns utveckling positivt. Våren 2009 publicerade Statskontoret en utredning om vad som hänt med alla förslag från "Skärpning Gubbar!" och rapportens namn "Sega gubbar" indikerar att utredarna gjorde bedömningen att det inte hänt så mycket i byggsektorn.
Att byggsektorn ses som en problembransch som kräver särskilda statliga ingripanden för att fungera bra är inget som Sverige är ensamt om. I England har de varit en liknande serie av rapporter och initiativ, vars resultat också ifrågasatts (se Ferni, Leiringer and Thorpe 2006, Egan 2009). Ett intressant resultat som kom fram i tioårsuppföljningen av Eganrapporten (G4C, 2008) är att man bedömde att ingenting hänt under tio år. Det är alltså inte bara Sverige som anses ha "Sega gubbar".
Byggsektorn verkar också i hög grad ha accepterat bilden av sig själv som problembransch. Ett antal ledande företag har nyligen tagit ett initiativ som heter "Bygginnovationen" där utgångspunkten är den låga produktivitetsutvecklingen och brist på teknisk förnyelse i sektorn.
Denna bild av en sektor med stora problem är dock inte helt entydig. Studier har pekat på att kostnadsnivå inom det svenska bostadsbyggandet inte skiljer sig nämnvärt från andra västeuropeiska länder. Öresundsbron lyfts ofta fram som både en teknisk och ekonomisk framgång där tidplaner och budgetar hölls. Byggsektorns förmåga att lösa problem lyfts fram av andra sektorer i näringslivet.
Byggsektorn är paradoxal och svårtolkad men genom individuella berättelser och betraktelser kan vi tillsammans framkalla en bild sett ur ett akademikerperspektiv. Byggsektorn är och har varit vår arena för datainsamling i olika forskningsprojekt. När vi nu får möjlighet att stanna upp och reflektera över våra egna erfarenheter så kommer det att vara till nytta för den fortsatta forskningen.
Byggsektorn är inte enhetlig och de flesta har mer kunskaper om vissa delar av sektorn och för att fördjupa diskussionen har vi bett författarna att vara tydliga med att ange vilket byggande man avser och också - eftersom det gäller företrädare för den akademiska världen - vad man grundar sina bedömningar på. Det ska dock understrykas att det handlar om forskarnas mer personliga bedömningar och inte främst sammanställningar av forskningsresultat.
Referenser
Ferni, S, Leiringer R. and Thorpe T (2006), Change in construction; A critical perspective. Building Research & Information, 34(2), 91-103
G4C Construction Excellence, 10 years since Egan, 2008
Lind H (2006), Bygg och boendekostnader i ett historiskt perspektiv. I Familjebostäder: Flera kapitel i svensk bostadspolitik. Stockholmia Förlag.
SCB, Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2009
SOU 2002:155, Skärpning gubbar Om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i byggsektorn
Sega gubbar? En uppföljning av Byggkommissionens betänkande "Skärpning gubbar!" Statskontoret , rapport 2009:6
The report of the construction task force, Rethinking construction (the Egan report), URN 03/951, 1998
Anne Landin är professor vid Insitutionen för Byggproduktion, LTH. Hans Lind är professor vid Institutionen för Fastigheter och byggande vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, KTH.
Kommentarer