Marie Granmar bor i ett av Bengt Warnes naturhus och beskriver sina upplevelser av det i månadens tanke november 2016.
Foto: Marie Granmar

Marie Granmar bor i ett av Bengt Warnes naturhus och beskriver sina upplevelser av det i månadens tanke november 2016. Foto: Marie Granmar

Leva med naturen - om Bengt Warnes naturhus

| Journalisten och författaren Marie Granmar bor i ett av Bengt Warnes naturhus och beskriver upplevelsen av att leva i ett kretslopp och i samklang med naturen. Samtidigt som det finns ett stort intresse för huset hos allmänheten ställs krav på att det ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Marie Granmar lyfter i månadens tanke arbetet med sin bok om livet i naturhus.

Efter att under mer än 40 år ha bott i olika lägenheter flyttade jag för några år sedan in i min nya pojkväns hus. Det visade sig inte vara vilket hus som helst, utan ett naturhus skapat utifrån arkitekten och forskaren Bengt Warnes idéer.

Naturhuset på Ingarö i Stockholms skärgård var i hög grad ett självförsörjande hus - helt i linje med de hus som beskrivs i Bengt Warnes och författaren Marianne Fredrikssons bok "På akacians villkor - Att bygga och bo i samklang med naturen" från 1993.

Inneslutet i ett växthus med eget brunnsvatten använt via snålspolande kranar, urinseparerande toaletter och avlopp med minireningsverk i källaren fungerade huset mycket nära det som Warne och Fredriksson förespråkade: Ett naturligt kretslopp.

Ett naturhus skulle, enligt Bengt Warne, vara en helhet - en holon (ett begrepp myntat av brittiske författaren Arthur Koestler i boken "The Ghost in the Machine" 1967). Naturhuset skulle fungera i symbios med sin omgivning - i kvarteret med andra hus runtomkring, och i stadsdelen med andra kvarter och naturen. Huset skulle också vara föränderligt, för att ge sina invånare omväxling och stimulans. Växter, djur, sol, vind, vatten och mylla skulle stimulera till lek och mänsklig kreativitet.

Samarbetet med naturen skulle leda till friskare luft, minskat uppvärmningsbehov och mindre användning av grundvatten. I växthuset gick det även bra att odla sin egen mat - tomater, gurka, vindruvor, kryddor, citron, mandel, pumpor, fikon, paprika och potatis. Odlingar som gödslades med näring från det egna, renade avloppsvattnet.

Bengt Warne formulerade fyra regler för vad ett naturhus skulle leva upp till. Han prövade också idéerna i praktiken i Sveriges första naturhus i Saltsjöbaden utanför Stockholm, där han bodde med sin familj under fem år i slutet av 1970-talet.

År 2015 hade jag bott lika lång tid i ett naturhus som Bengt Warne. Min sambo hade redan hunnit bo 11 år i huset på Ingarö. Ungefär lika lång tid som familjen i det tredje svenska naturhuset, utanför Vänersborg, som också byggdes i början av 2000-talet.

Vi upplevde att intresset för huset från media och från besökare till visningarna ökade för varje år. Samtidigt drog kommunen åt tumskruvarna och krävde att alla i vårt före detta sommarstugeområde skulle ansluta sig till kommunalt VA. Samma krav ställdes på naturhusägaren utanför Vänersborg, som valde att ta strid i domstol om sin rätt till kretsloppsboende.

Det kändes starkare än någonsin att vi hade ett stort ansvar att fortsätta berätta om naturhus, och även om andra hus som hjälper människor att leva mer i samklang med naturen. Om att spara på jordens resurser, rena det som smutsats ner och lämna tillbaka så mycket som möjligt samt vara i hög grad självförsörjande. Enkla lösningar i kombination med modern teknik.

Det var dags att följa upp Bengt Warnes arbete - hur det hade fungerat i praktiken i de hus som byggts och i de som höll på att byggas - i en ny bok. En bok om min familjs och andra familjers naturhusresor, om hur Warnes idéer sakta men säkert anammats av fler och letat sig in allt mer i byggandet av både små och stora standardhus.

Inglasade gårdar och takterrasser med möjlighet till egen odling mitt i staden, mer kretsloppsinriktade toalettsystem med vattensnål vakuumspolning och återföring av näring till jordbruket, var några exempel. Att minska energianvändningen i byggnader hade också blivit ett allmänt krav i-och-med EU:s direktiv EPBD och målsättningen att alla nya byggnader ska vara så kallade nära-nollenergihus år 2021.

Bengt Warnes och Marianne Fredrikssons bok var på sin tid ett finstämt inlägg i debatten om miljöpåverkan från vårt boende och vår livsstil. Den diskussionen är fortfarande i allra högsta grad aktuell. Kraven på komfort i våra bostäder ökar, och med det användningen av energi och vatten. Mängden skräp ökar också i världen, eftersom slit-och-släng-mentaliteten är djupt rotad hos många konsumenter.

Ökad återvinning av produkter, mer energisnål teknik, bättre val av material, mat och andra varor samt användning av förnybar energi är några av lösningarna. Bengt Warnes livsprojekt för att säkra människans framtid på jorden var konceptet naturhus.

Marie Granmar är frilansjournalist och författare verksam sedan mitten av 1990-talet. Under de senaste åren har hon varit regelbunden medarbetare i tidningarna Energi & Miljö, Forskning & Framsteg, dagstidningar samt Sveriges radio P1 Vetenskap/Miljö. Just nu arbetar hon med en bok om Bengt Warnes naturhus.

 

0 kommentarer | Kommentera

Skicka till en vän

Lyssna på radio om byråkrati

| I månadens tanke oktober lyfter vi ett inslag ur Filosofiska rummet i Sveriges radio. Två av skribenterna från "Medborgardialog - om det svåra i att mötas. Praktikers reflektioner om ett av demokratins viktigaste verktyg", deltar och diskuterar begreppet "byråkrati".

Lyssna på Filosofiska rummet om byråkrati här!

Ur presentationen av programmet:
Ordet byråkrat används ofta nedvärderande: en paragrafryttare som konsekvent följer regler utan hänsyn till absurda konsekvenser. Men det är inte hela sanningen; utan byråkrati, ingen demokrati.
Enligt sociologen Max Weber är byråkrati och byråkrater basen i en fungerande demokrati. Så här skriver han i en text från början av förra seklet: "Precision, snabbhet, entydighet, kännedom om akterna, diskretion, konsekvens, strikt subordination, minskade friktioner och minskade materiella och personella kostnader - är fördelar som stegras optimalt vid en strikt byråkratisk förvaltning genom skolade ämbetsmän". Så vilken roll spelar byråkraterna i vårt samhälle och vilka konflikter hamnar de i?

Medverkande är Jonathan Metzger, urbana och regionala studier vid KTH, Marie Halldin, planarkitekt på Upplands Väsbys kommun och Jonna Bornemark, filosof vid Södertörns högskola. Programledare och producent, Peter Sandberg.

Läs mer om "Medborgardialog - om det svåra i att mötas. Praktikers reflektioner om ett av demokratins viktigaste verktyg".

0 kommentarer | Kommentera

Skicka till en vän
Tidstypiskt av Cecilia Björk och Laila Reppen, Byggtjänst 2016

Tidstypiskt av Cecilia Björk och Laila Reppen, Byggtjänst 2016

Tidstypiskt – Arkitekturdetaljer i flerbostadshus 1880-1980

| Tidens trender syns tydligt i små detaljer. Därför väljer vi att i Månadens tanke september lyfta boken Tidstypiskt av Cecilia Björk och Laila Reppen som samlat byggnadsdetaljer från åren 1880-1980. Arbetet med materialet har stöttats av Stiftelsen Arkus, och boken är utgiven av Byggtjänst.

Vi presenterar här ett utdrag ur inledningen, som kan laddas ner i sin helhet. Boken kan beställas via Byggtjänst bokhandel.

Vi är alla barn av vår tid och följer i olika utsträckning nya trender. Några ligger mer i framkant och initierar det nya medan andra följer efter utan att ens vara medvetna om det. I backspegeln går det ändå att avläsa tydliga modeväxlingar och trendskiftningar. Så är det även inom arkitektur och stadsplanering, i all synnerhet avseende bostadshus. En del byggherrar och arkitekter är snabba på att anamma och initiera nyheter medan andra följer efter och kanske inte heller tar ut svängarna lika mycket. När vi senare blickar tillbaka kan tydliga släktskap inom var tids arkitektur avläsas.

Under 2000-talets början har det varit stort fokus på långsiktig hållbarhet, cirkulär ekonomi och nydanande design inom nyproduktionen. Den största delen av bostadsbeståndet är dock redan byggt och behöver förvaltas med inriktning på långsiktig god hållbarhet. Att välja nya lösningar i huvudsak först när det är tekniskt motiverat tär mindre på jordens resurser. För den bebyggelse som värdesätts högt är det lättare att motivera ett bevarande, vilket genererar färre byten kopplade till modetrender och längre underhållscykler vid förvaltning.

Flerbostadshus förvaltas av bostadsrättsföreningar, enskilda fastighetsägare eller större bostadsbolag. Bostadsrätten ger den enskilde innehavaren stora möjligheter att påverka den egna bostaden. Den fasta inredningen i en lägenhet ändras ofta genom att väggar flyttas, kök byggs om och snickerier byts ut i enlighet med tidsandan under varje epok. För hyresfastigheter väljs inriktning vid underhåll och ombyggnader mer samlat och en lösning kan ge samma avtryck på en hel bostadsgrupp. Många fastigheter utsätts successivt för flertalet små förändringar som var och en inte är så iögonfallande men som sammantagna kan radera ut fastighetens byggnadshistoriska identitet - de små stegens tyranni.

En lägenhet eller byggnad som rustats upp och givits en vid tidpunkten för upprustningen modern utformning anses inom några år omodern eller till och med förstörd, medan en lägenhet eller ett trapphus med originaldetaljer förblir ett värdefullt kulturhistoriskt och arkitektoniskt uttryck för sin tid - oavsett tidsepok. Efter hand är det ofta hus med ursprungligt utförande som betingar det högsta värdet. Kulturhistorisk varsamhet sammanfaller också ofta med ett ekologiskt förhållningssätt till fastighetsunderhåll.

Tidstypiskt – Arkitekturdetaljer i flerbostadshus 1880-1980 är utgiven av Byggtjänst 2016, ISBN: 9789173337915

0 kommentarer | Kommentera

Skicka till en vän

Om Månadens tanke

Här bor vi

Vi sitter tillsammans med Byggherrarna, Fastighetsägarna, IQ Samhällsbyggnad och Energi- och miljötekniska föreningen mitt i City. Kontakta Arkus

Har du en idé om ett forskningsprojekt?

Har du en idé om ett forskningsprojekt? Kontakta Arkus om du behöver hjälp att formulera idén tydligare för dig själv och för eventuella samarbetspartners. Läs också på webbplatsen hur du söker projektanslag hos oss för genomförandet.
Läs mer om anslag